Ren skär ångest när jag insåg hur lite tid vi faktiskt har kvar i vårt underbara Santa Barbara.. Förlåt mamma och pappa men jag vill inte komma hem! Jag vill fan inte skiljas från den här platsen och speciellt inte människorna. Kommer gå sönder lite inombords när jag måste ta farväl tillslut. Usch. Vet att jag inte borde tänka på det än och njuta av tiden som är kvar istället, men hur lätt är det att inte tänka på det emellanåt? Får hoppas att man kommer fortsätta hålla kontakten med folket och vad gäller platsen så finns det ju fler ställen i världen att upptäcka så det lär jag väl komma över.
För lite roligare nyheter så anlände mitt svenska godis till mig idag. Har dessutom druckit hallontaft och ätit almondy tårta, gud vad jag är svensk. Känns fint.

Elin